Alla inlägg under mars 2010

Av Marica - 26 mars 2010 08:49

   Godmorgon alla !!


Ja, nu är det verkligen vår, både hos meteorologen och i mitt hjärta!!

Finns det något ljuvligare än att känna dofterna på våren, höra fåglarna och "bara" känna dom första ljumma vindarna - nej, det finns det inte!!


Det var ett tag sen nu igen, men jag glömmer er inte, mina goa bloggisar.

Men jag har händerna i färgburken, igen!

Denna gången är det vardagsrummet som skall få sej en uppfräschning, alla möbler är väck och nya hämtas imorgon - det är sååååååååååå kul!!

Det är ju så himla modernt med fondväggar och egendesignade mönster så jag har faktiskt försökt mej på det jag oxå.

   Vad tror ni???

Nä, det är redan övermålat, fast håll med om att det hade varit kul att ha en sån vägg om mn hade varit 20 år kanske.

Tack och lov så behöver jag inte bli påmind om att M "hjärtar" L eller tvärtom för det känns hela tiden att vi verklgien har hittat varann till 100% och så skall det vara, vi älskar varandra väldigt mycket och det känns tryggt och bra för oss båda.


Ochpå tal om att älska så kommer här en brandfackla och jag är fullt medveten om att det kanske är till att vara kaxig, men jag har tänkt på detta så länge så nu kommer det;

Kan man som anhörig/medmissbrukare påstå att man älskar missbrukaren - NEJ!!!

För att kunna älska någon så måste man faktiskt älska sej själv och som medmissbrukare gör man inte det, man värderar inte sej själv ett enda dugg.

Om jag tillåter att någon beter ser illa mot mej, full eller nykter, så tycker jag itne att jag är värd något bättre, eller hur?

Jag tror inte att man kan hjälpa någon på rätt sätt om man har en känslomässig relation.

För att hjälpa en missbrukare så måste man vara rätt hård i nyporna och det är svårt att vara mot någon som du påstår att du älskar.

De 2 största kärleksförklaringarna jag har fått är när Lasse kastade ut mej och den andra är när min syster fick till ett LVM på mej. Det låter kanske helt skruvat men så är det, dom ville ha tillbaka "sin" Marica och insåg att det kunde inte dom fixa utan det fick andra göra - Det lyckades ju verkligen eller hur?


Att ta ansvar för missbrukarens kylskåp och räkningar är oxå helt galet.

Om jag som missbrukare får ett välfyllt kylskåp så fort någon av mina nära kommer o hälsar på, vd händer då?

Jo, jag har mer pengar att missbruka för och det är ju inte bra eller hur??


Att städa upp och tvätta när någon har varit inne i en "period" tycker jag oxå är fel, att städa upp både sej själv och sin bostad är att få ta ansvar för sina handlingar, det är helt klart en negativ konsekvens av supandet och såna är br för tillnyktringen. Låt missbrukare gå i sin skit!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Jag vet det låter hårt, men det finns ingen annan väg, tror jag!!!

Att ta ansvar för sin hndlingar kan iblande göra ont och vara jobbigt - det är bra!!


Så här tycker jag; Låt soc komma och se hur illa det står till, låt dom ta ansvar för "din" missbrukare, det finns reglerat i lagen hur det skall går till.

Känn efter, verkligen på djupet, vill du leva tillsammans med denna personen om det finns en chans till ett nyktert liv, kan du förlåta och gå vidare efter alla svek lögner och annan skit. Det är viktigt att man verkligen går vidare, för att få höra resten av livet vilken jäkla skithög man var som missbrukare går inte.

Det är ju inte missbrukaren som beter sej illa egentligen utan det är ju  drogen, eller hur?

Om du verkligen vill satsa på ett liv efter tillnyktringen, finns där bredvid som ett stöd under tiden drogen "flyttar" ut.

Och glöm inte bort dej själv i denna processen - du behöver oxå läka!!


Nu är det nog en del som tycker att jag kackar i eget bo, ja det gör jag, och jag tror faktiskt att jag är bättre på det än dom som inte varit i skiten.


Skäll gärna på mej, det gör inget, bara ni vaknar!!!

Ha en jättebra helg och ut i våren och NJUT !!!!

Kram

Av Marica - 13 mars 2010 09:03

   Godmorgon på Er alla goa vänner!!

 

Ser ni vad bilden föreställer??

JAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA, det är den (dom) förbannade flisan som suttit o jävlats i min mun sedan omkring den 1 feb och äntligen i torsdags så fick jag ut skiten.

Den stora saken på bilden är en panodil, för att kunna se storleken och den är rejält stor o VASS!! Ja flisan alltså inte panodilen!

Men nu är det ljuvligt att skiten är väck, fast tyvärr så sitter där mer som jag kan känna med mitt finger och jag är duktigt öm.

MEN där sitter ingen sylvass sak som skär sönder min tunga vid minsta andetag.

Helt ärligt så trodde jag inte att man kunde ha så ont så länge, det önskar jag ingen.


Denna helgen är det så mysigt, vi är nämligen  "barnvakter" till en taxdam som heter Izza och är lite till åren kommen (14 år).

   Hon är så mysig och en riktig gottegris, jag vill bara ha henne alltid. Mej ser hon nog som någon inventarie till köket och sovrutiner delar hon med Lasse, dvs mycket, länge o ofta.

När jag gick upp vid sex i morse så kollade hon på mej genom sovrumsdörren, vände på klacken o gick o la sej igen, sen dess har jag inte sett henne, cooling!


Jag kämpar på med min sjukgymnastik och tycker att det är jättekul o skönt, vi lägger till lite övningar varje gång och förra gången så visade sjukgymnasten mej lite Basal Kroppskännedom, det kan nog vara något för mej.

Jag gillar henne skarpt så det känns verkligen inte som någon belastning att gå dit.


I veckan var jag hos min goa KBT-teraupet, jag fick i läxa att jag skulle skriva en lista på vad som är glädjeämnen för mej och positiva saker som jag ser fram emot.

Jag känner liksom inte riktigt några känslor längre, allt är bara .....................!

Det är inte så att jag är depp eller ledsen eller vantrivs, jag bara är, men jag längtar efter den enorma kärlek o lyckorus jag kände tidigare.

Det kommer väl tillbaka men allt har väl sin tid.


På tal om tid - idag har jag faktiskt varit nykter i 21 månader - sträck på dej Marica!!! Det gör jag verkligen!! Och skall nog fira med lite jordgubbsmousse ikväll; mums! Och så givetvis med Melodifestivalen, jag bara älskar den skittävlingen, bara sitta och ha åsikter o häckla, riktig myskväll!


På tisdag skall jag till Lund o träffa öron-näsa-halsdoktorn och onkologen, vet inte varför egentligen men jag tror att onkologen skall "lämna över" mej till ÖNH.

Det är ju bra isåfall för det är ju på rätt håll, men jag kommer att sakna personalen på strålningen för dom är helt underbara!!


Idag tänkte jag annars så lite tomater o chili, det är inte klokt, snön ligger i drivor och man ska redan börja så!


Men nu ska jag försöka få på lite kläder eller nåt och sen ska jag bara gå omkring hela dagen och känna hur det känns att vara nykter! Jag är helt övertygad om att det kommer att kännas helt fantastiskt och för att inte prata om hur det kommer att kännas i morgon - ännu en dag utan baksmälla!!


Ha det jättejättejättebra!!!

Kram

Av Marica - 2 mars 2010 18:38

   Hej Kompisar!!


Nej, jag har inte glömt hur man bloggar, jag har inte lagt av att blogga och förhoppningsvis så drar jag igång fullt ut snart igen.


Men jag vill inte at detta ska bli någon klagormur, och just nu så mår jag väldigt mycket skit !!! Därav min "tystnad"

Flisan sitter fast i käften ännu, den tror nog att jag skulle sakna den om den lämnade min kropp, Bull!! Jg skulle sova i flera dagar tror jag.

Tungan är jättesvullen och har himlaont, den är jättesårig.


Tandhygeinisten och tandläkaren tittade igår och konstaterade att det skulle vara en käkkirurg som mekade till det, ok.

Jag fick en remiss i min hand och travade i väg til ´käkkirurgen o lämnade den, "tanten" i luckan var rätt otrevlig och talade om för mej med all önskvärd tydlighet att dom skulle höra av sej snart, ok

Jag vet att det stod akut på remissen, det stod att jag hade svårt att äta och att jag hade väldigt ont,

Idag kom ett brev från dom där dom berättade att jag skulle få komma till om ca tre månader!!!! - akut!!!.


Just nu så håller jag på att planera total ommöblering av vardagsrummet med inköp av allt nytt, det ska bli kul, men jag känner dessvärre att kraft är något jag skulle behöva lite mer av,


Jag går till sjukgymnasten en gång i veckn och det är så himla bra, verklgein något jag ser fram emot varje vecka. Jag behöver det för kropp o själ,


Jag börjar så smått inse att jag nog inte kommer att bli samma Marica som jag var tidigare, det är rätt tungt,

Imin tanke har jag nog lagst studierna på hyllan, jag tror knappast att jag skulle orka med tempot på ett behandlignshem just nu eller ens om ett halvår. men vi får se.


För övrigt är livet rätt bra och jag älskar min Lasse mer o mer för varje dag som går, det är guldmedalj!!


Jag är oxå väldigt glad o stolt jag jag inte har tagit återfall, vill helt enkelt inte.Det skulle innebära otroliga, långsiktiga, smärtsamma och dödliga konsekvenser!!!!! Så fortfarande är jag väldigt glad, tacksam o stolt över varje nykter dag!!


Ha det bäst!

Kram



Skapa flashcards